Tuesday, January 17, 2012

De sista dagarna...
The last few days...

Tack till Anette och familj, mamma och pappa och alla andra som tog hand om oss pa var tur till Sverige. Det var verkligen sa himla kul att fa vara tillsammans och vi ser fram emot nasta gang vi kommer igen. Layla ar fortfarande duktig pa att prata svenska och jag hoppas att det haller i sig ett tag. Vi far komma och tanka pa det svenska talet och all karlek vi far dar om ett ar eller sa. 

Kramar, Agneta
 Layla akte en tur med morfars traktor
Layla went for a drive with morfar's tractor
 Det gjorde Lewis ocksa saklart
Lewis got to go for a drive too of course
 Sedan korde Layla sin egen traktor
Then Layla drove her own tractor
 Kul att vara utomhus
Fun outside in the cold
 Brum, brum
Wrooom
 Britta, Ossi och smatrollen
My auntie Britta and the little ones
 Layla och Isabelle lekte sa fint tillsammans
Layla and Isabelle played so nicely together
 Isabelle och hennes pappa, min kusin Hans-Olof
Isabelle and her daddy, my cousin Hans-Olof
 Pappa, barnen och Tina
My dad, the kids and Tina
Sa har fint ritade tjejerna tillsammans
This is how nicely the girls drew together

2 comments:

Pappa/morfar said...

Very nice pictures of wonderful people.Nice to see that the children have got some tractor genes.Cuddles Pappa/morfar

Anette said...

Hejsan! Det är härligt att du skämmer bort oss med massor med bilder på bloggen...så får du gärna göra hela tiden.

Tusen tack själv för att du är en sån tuff tjej som orkar och vågar resa själv med två små barn över hela jordklotet för att kunna vara med oss. Inte nog med det så orkar du resa med dina gryn ytterligare 55 mil för att hälsa på oss här i lilla Lyckeby.

Det är alltid lika kul att ses och det är så mysigt att få gosa med Layla och Lewis. Tyvärr går tiden så fort och fast vi har träffats i flera veckor så önskar man alltid att tiden skulle stå still. Jag avskyr att säga hej då när man vet att det dröjer ett år tills vi ses igen.
Vi saknar er i massor och nu får vi titta på bloggen och längta tills nästa gång vi ses.
Tusen kramar till er från...Anette, imre, Vincent och Felix.