En liten babis....eller ar det ett possumdjur?

Ville bara beratta att jag och Greg ska ha barn! Idag var vi pa ultraljud och sa gjorde de vad som kallas en nucleus scan dar de kollar om babisen har Downs syndrom. Men allt sag bra ut sa om allt gar val sa blir vi foraldrar runt den 20:e september.

Vi var valdigt nervosa nar vi vantade pa svaret av analyserna av proverna som ocksa tagits en vecka innan i morse. Under varat nervosa tillstand fick babisen ocksa sitt smeknamn Yoko Ono...ja, fraga inte varfor...vi var ju stressade och nervosa som sagt.

Till slut blev vi placerade i ett rum i vantan pa lakaren som skulle ge oss svaren pa proverna. Vi var helt overtygade att det var det var rummet for daliga nyheter for de hade en hemsk malning pa vaggen och det stod en lada med nasdukar i bokhyllan ocksa. Men allt var bra visade det sig. Malningen hade visst en dotters kompis till lakaren malat. Pust.

Naval, nu sa kan vi gladjas att att se min mage vaxa ytterligare. Kanner mig redan som en sack potatis. Har matt standigt illa i 3 manader, det enda som hjalper ar att ata. Sa jag har atit en massa...vilket forklarar potatis-sacks-kanslan.

Pa bilderna kan ni kolla in den lilla/e. Anna-Lotta tycker den ser ut som en possum vilket ar ett stort ratt/katt-liknande djur som bor uppe i traden har och kommer fram pa natten. Sjalv tycker jag att det ser ut som spoket Laban.

Gregs pappa hade redan listat ut att jag var gravid. Likasa var fallet med Edna, Anna-Lotta, Anna och Anette (hon tyckte jag sag tjock ut pa bilderna pa Anna-Lottas blog).

Nu ska jag dock ta mig i kragen och uppdatera min blog lite oftare.

Kramar, Agneta